| The Lord of the Flies contains many examples of symbolism which Golding has incorporated to show a deeper level to the main, mostly straightforward, storyline that reveals his thoughts on the nature of humanity and evil. |
Flugornas herre innehåller flera exempel på symboliken Golding använder för att ge den annars ganska raka berättelsen ett ytterligare djup och genom den kan man förstå hans tankar kring ondskan och människans natur. |
| Below are some of the main symbols used in the book, but there are plenty more for you to discover yourself. |
Nedan beskrivs några av de symboler som används i boken men det finns också många fler för dig att upptäcka på egen hand. |
| Among such symbols may be included such small or natural seeming events like the coral reef, (Submarine warfare, surrounding of Britain by German U-boats?) or the "great fire", which may represent the first world war, ("We shall never commit to this savagery again"). |
Bland symbolerna i boken finns det också till synes betydelselösa eller naturliga händelser, t.ex. korallrevet där man kan tänka sig en koppling till Nazitysklands undervattenskrigsföring och omringandet Storbritannien. Ett annat exempel är den "stora elden" (Eng. original "great fire"), vilken skulle kunna representera första världskriget – "Vi skall aldrig drunkna i ett sådant barbari igen" (Eng. original ("We shall never commit to this savagery again"). |
| Blood is another symbol Golding uses extensively, although what he uses it for is open to interpretation. |
Blod är en annan symbol som Golding använder ofta även om det är öppet för tolkning vad det betyder. |
| The different styles of leadership shown by Jack and Ralph symbolize democracy and dictatorship, much like as depicted in George Orwell's Animal Farm where he used pigs to symbolize the USSR's communist leaders. |
De olika ledarskapsstilarna som Jack och Ralph har symboliserar demokrati respektive diktatur. Här finns en likhet med George Orwells Djurfarmen där grisar representerar det kommunistiska Sovjets ledare. |
| The imaginary beast that frightens all the boys stands for the primal instinct of savagery that exists within all human beings. |
Det inbillade odjuret som skrämmer pojkarna representerar den djuriska instinkten och det inneboende barbari som finns hos alla människor. |
| The boys are afraid of the beast, but only Simon reaches the realization that they fear the beast because it exists within each of them. |
Pojkarna är rädda för odjuret men det är bara Simon som förstår att anledningen till deras rädsla är att odjuret finns inom dem alla. |
| As the boys grow more savage, their belief in the beast grows stronger. |
Allt eftersom pojkarna förvildas så stärks också deras tro på odjuret. |
| By the end of the novel, the boys are leaving it sacrifices and treating it as a totemic god. |
I slutet av romanen offrar pojkarna till odjuret och förhåller sig till det som till en totemistisk gud. |
| The boys’ behavior is what brings the beast into existence, so the more savagely the boys act, the more real the beast seems to become. |
Det är pojkarnas beteende som skapar odjuret och ju mer vildsint och barbariskt de beter sig, desto verkligare tycks det att bli. |
| The boys "become" the beast when they kill Simon. |
När de dödar Simon "blir" de odjuret. |
| Golding describes the savages' behavior as animal like; the savages dropped their spears (man's tool) and "screamed, struck, bit, tore. There were no words, and no movements but the tearing of teeth and claws." |
Golding beskriver det barbariska beteendet som djuriskt. Vildarna släppte sina spjut (människans redskap) och "skrek, slog, bet, slet. Det fanns inga ord eller rörelser förutom tänderna och klorna som rev och slet sönder." (Eng. original "screamed, struck, bit, tore. There were no words, and no movements but the tearing of teeth and claws."). |
